Nu har det vänt lite för oss med alla sjukdomar, både jag och lilltjejen åkte ju på influensan den enda symtomen jag inte fick var smärtor i bröstet. Sen att det höll i sig i drygt en vecka för min del men i ca 2 veckor för Kathleen och vi båda har hostan kvar. I torsdag fick Kathleen tillbaka sin feber igen och på söndagen efter en supp panodil och en halv supp ipren fortsatte tempen att stiga, då blev det Östra barnakuten som vi har besökt allt för ofta. Efter bara 5h i väntrummet fick vi träffa en läkare som konstaterade dubbelsidig öroninflammation igen, det var ju bara 1,5 månad sedan sist ju. Vi kom hem kl 2 på natten varken jag eller Kathleen hade sovit något större sen var det bara att släpa sig upp i hyfsad tid för att hämta ut antibiotikan, som jag lovade henne sist gång att det skulle dröja LÄNGE innan jag behövde tvinga i henne den sörjan. Men under influensatiden började hennes aptit att minska och när feber kom så upphörde den, jag fick mer eller mindre trycka ned barnyoghurt för att hon skulle få i sig något alls. På söndagen hade hon ätit två små fruktbägare på 4 dagar och dom kommande två dagarna som följde så åt hon inget men drack vatten. Hon blev lite ostadig på benen och knäsvag då hon tog sig fram runt bordet och sofforna som hon brukar, ramlade i golvet mer än vanligt och började bli lite halv blek i ansiktet mer röda inslag runt ögonen. Men jag ska väl understryka att hon fortfarande var "pigg" och glad, sen kissade hon väldigt bra men man blir ju orolig när hon inte äter. Så igår gick vi till läkaren men blev stannade i kassan av en sköterska som inte ens visade oss in men endast rådet att gå hem och försök att få i henne, och började räkna upp diverse saker som jag kunde ge Kathleen. Sen sa hon yoghurt får hon äta det? Nä det är ju laktos i det svarar jag och det ska man ju börja i rena former när dom är 1 år. -Ja jag vet så lite om barn skrattar hon.
Det kändes genast mycket tryggare att få råd av en tant som erkänner att hon inte kan så mycket om barn. Men jag måste bara fråga sa jag när ska jag bli orolig beroende på hur länge detta fortlöper?
-Jo ja när hon blir slapp/medvetslös och när man drar i hennes skin och det inte "går" tillbaka. I mina öron låter det som att det redan gått för långt då men men jag kan ju vara en sådan där hönsmamma.
Vi gick hem inte så mycket lugnare av dom "råden", ringde BVC direkt och fick prata med vår BVC-sköterska. Hon förstod nog att jag började bli lätt nervös över att inte få i Kathleen något så hon gav råd till att försöka med ALLT glass, saft, min mat allt som hon kan tänkas äta är det bara att servera och försöka med 1h mellanrum. Nu är mitt barn lite speciellt :)
Så hon vill inte ha välling som kanske kan slinka ned hos det flesta barn, hon tycker heller inte om sötsaker som glass, saft mm. inte ens nedfrusen bröstmjölk på flaska fungerade.
Men igår åt hon i alla fall en fruktbägare a la 100g och kall välling (som jag lurade i henne) 10ml, så fortsätter vi truga med mat idag med.
XOXO
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar