Är så arg, ledsen och mest lite besviken på mig själv att jag inte lyssnade på min instinkt. Åkte in på ett så kallat "vändningförsök" som jag var bestämd på att INTE göra, varför är risker, magkänsla mm. skitsamma det är mitt val ändå. Så visst det blir väl övertalning och DET visste jag men inte tjatigt så, till slut gav jag med mig och fick vänta några timmar. Bricanylen var inte så farlig som dom sa kände nästan ingenting, lite varm om kinderna. Jag tycker bara om man ska informera en patient så undanhåller man inte information, det är som att ljuga i mina öron. Första läkaren sa en sak, det skulle gå så lätt och fint bara att lyfta upp barnets stjärt och låta henne göra en kullerbytta framåt. Om det gör för ont avbryter vi och vi gör det tillsammans bla bla bla, för vi försöker inte för mycket för hon ligger redan så långt ned i ditt bäcken. Andra läkaren säger att han tror det är omöjligt att vända eftersom hon ligger som hon ligger men jag får räkna med smärta och det är inte ALLS att bara lyfta och sedan en kullerbytta. Det kan jag ju säga att det inte var heller, jag klämde sönder barnmorskans hand och grina gjorde jag. Hade informerat honom hur öm och känslig jag var redan innan i magen men det gick ut och in på andra sidan igen. Slet och drog, slutade inte när jag sa till och mitt uppe i allt så säger han till mig -Nä nu får du ta och ge dig. -URSÄKTA?!? Jag ta och ge mig, då puttade jag bort honom och sa surt du kommer inte i närheten av min magen mer. Barnmorskan fråga hur känns det? -Jo jag börjar bli JÄVLIGT irriterad. Då föll väl poletten ned för läkaren och han började genast be om ursäkt för att inte respekterade att jag sa sluta, för han hade tydligen inte uppfattat att det gjort SÅ ont. Nähe vi var kanske inte i samma rum eller???? Tror att när någon sprattlar som en jävla fisk, grinar, krossar en hand på något och till slut ber dom sluta så KANSKE det gör ont?! Eller?
Jag kunde knappt titta på honom efteråt, jag var rosenrasande nu i efterhand är jag irriterad att jag lät mig övertalas ens en gång för jag ville inte detta från första början. Och Kathleen vände sig inte rätt ändå så det känns så himla onödigt, så känns det som dom ljög mig rakt upp i ansiktet. Inget jag skulle göra om aldrig, aldrig! Inget jag rekommenderar till andra även om det kan vara och kännas olika för alla, men nej om det inte känns rätt LYSSNA på dig själv. Om jag skulle få honom igen hade jag bett honom gå eller tagit på mig kläderna och gått själv. För så socialmissanpassade läkare borde inte ens få ha kontakt med patienter, ursch säger jag bara. Fick i alla fall en snitt tid så nu har jag henne snart i mina armar och kan glömma denna knölen. Nu efteråt känns det som någon misshandlat mitt bäcken och ont i hela magen, kändes ju inte helt värt allt detta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar